I tell my love to wreck it all, cut out all the ropes and let me fall

Jag hade det riktigt trevligt och roligt hemma hos Vendela, tillsammans med Elin, Erica, Lovisa och Linnea igår kväll.
Vi lyssnade på otroligt BRA musik (Justin Bieber och Crazy Frog bland annat), vi såg på Sturemoret 2 samt roliga Youtube videos och jag dog lite grann av skratt. Jag tror vi fick i oss alldeles för mycket socker... Linnea och Elin sprang runt i huset som två djur. De åkte rutschkana ned för Vendelas trapp och dansade okontrollerat.
Vi tuperade varandras hår, gick ut på stan för att köpa ännu mer energidricka, lyssnade på nostalgisk musik (Tokio Hotel, HEHEH), frös, gick tillbaka till Vendelas hus.

Jag, Erica, Lovisa och Linnea gick hem till mig när klockan var halv tolv. Vi åt lite mat, kollade på tre filmer, talade om saker och sådär. När klockan var runt sju på morgonen gick Erica hem till sig och vi gick och la oss.
Tack igen för en trevlig kväll/natt/morgon!

Inom någon timme ska jag ta tag i min slöa kropp för att gå ut och umgås med människor. Jag tror faktiskt att det kan bli en rätt trevlig afton.

Idag har inte gjort mycket till nytta. Det var meningen att jag skulle städa mitt rum innan Lovisa och Linnea kommer och sover över här senare ikväll, men det blev inte av. Jag fastnade istället vid datorn, redigerade några bilder och sådär:

Jag tror minsann att det kan ha varit den bästa kvällen i mitt liv. Det var värt varenda slag, varenda spark och varenda jävla blödande sår.

Jag tror att var här jag tappade (..eller tappade? Folk hoppade så hårt att den flög av) min ena svarta converse sko. Och jag fick inte tillbaka den fören konserten var nästintill över.
The devil wears prada:



Det roligaste under kvällen måste nog ha varit när Architects spelade och alla (och då menar jag alla) i den främre folkmassan hoppade i takt, precis samtidigt. Det blev som en ström och hela golvet skakade. Det var helt omöjligt att inte slungas med.
Architects:



Omringad av okända svettiga kroppar ihopklämmda med varandra, trots att alla slet åt olika håll. Jag kunde inte längre skilja på vänster och höger, allt kändes mer som att jag for upp eller ner. Men vilken jävla känsla. Under de få minuter jag stod allra längs fram (bara någon meter ifrån Oliver Sykes) var det de smärtsammaste och det mest underbara jag någonsin varit med om.
Bring me the horizon:

Om femton minuter kommer en Linus storma in i mitt hus.
Om jag nu ska hinna leta fram mitt röda läppstift innan dess måste jag nog börja nu på en gång. Jag har inte en susning om vart den kan befinna sig.

Mitt humör är helt okej idag! Jag saknar pojken lite grann, dock.. Men förutom det! Jag tror till största del att det beror på konserten imorgon. Jag ska se Bring me the horizon live imorgon. Jag ska skrika, tjuta, hoppa, gråta och skratta imorgon.

Hej och hå, blogg.se, alla bloggläsare och världen!

Imorse när jag sprang runt i huset på jakt efter kläder, fick tag i en av min fars vita skjortor. Prydde den med en slips och kände mig nostalgisk. Jag minns inte när jag bar en slips senast?
Klockan tio minuter i nio knallade jag iväg till skolan i mina röda, varma kängor.
Varje gång den där klassen gick förbi idag, tittade jag efter något fint, som aldrig tycktes visa sig. Sedan mindes jag att han inte är där. Jag tycker inte om när han är sjuk och mår dålig, och att han inte syns till i min närhet under den tiden.
Jag känner att jag saknar honom lite mer än vad jag behöver, då han skriver ett SMS där det står att jag är hans.


Du kan få mig hur lätt som helst, något så simpelt som att du håller mig hårt. Blås på det onda, ta bort allting svårt.

Jag vet inte riktigt vad jag ska skriva, utan att jag berättar för mycket. Igår var fint.
Jag åkte hem till Honom.
Vi försökte titta på film när vi låg där, i hans soffa. Vi blev mest distraherade av varandra. Hjärtat slog dubbelslag varje gång han nafsade lite på min underläpp, och när han gosade in ansiktet på min kind och nafsade lite där också. Jag fann inga ord att säga, så jag var rätt tyst ibland. Jag brukade avsky när det blev så. Tystnad mellan två personer. Men det var bara fint, på sitt sätt.
Trötta blev vi, när vi låg sådär. Vi somnade nästan på varann. Jag kysste honom på kinden några gånger.
Jag fick skjuts hem vid halv tolv, och jag kände mig trött.
Jag somnade rätt fort, men vaknade sedan igen klockan tre. 

Nu ligger jag på min säng. Jag känner hur mina armar och ben börjar bli tunga som bly. Jag är bara trött hela tiden.
Lyssnar på Kristian Anttila.
Borde göra hemprovet i fysik.
Snart är det BMTH-konstert.
Jag saknar Lovisa lite grann.
HEJDÅ!

I watch the days go by, while life is on standby. But Ive got no more time to give. We all die, but not all live.

Jag tänkte bara meddela att jag känner mig som världens lyckligaste människa, nästan.
Haha, alltså.. mina humörsvängningar är tyvärr helt okontrollbara. Jag vet inte vad det är för fel på mig. Men som sagt, jag är glad. Jag är jätteglad!
Fjärilarna i magen växer och blir fler och fler. Och jag vill att det ska bli lördag.

Två timmar senare:
..och där drog allt åt helvete.

Vem är jag, som tränger mig på och blir en slags tyngd på dina axlar? En onödig last.
Och vad är jag, som hänger kvar medan någon annan går sönder? Tar jag någons plats?

Jag mår dåligt idag, både fysiskt och psykiskt.
Vaknade och vände ut och in på magen. Illamående. Somnade om till 2 steg från paradise och vaknade inte på riktigt två timmar senare, känner mig trött fortfarande.
Illamåendet släppte. Jag la mig på en madrass och frös lite.
Hämtade en dator och läste igenom alla låttexter till 2 steg till paradise skivan. Jag grät till Vid protesfabrikens stängsel, och jag grät till Du är snart där.
Jag började skriva texter på mina ben och handleder med bläck, ångrade mig. Skrubbade bort det, ångrade mig igen. Skrev om.
Låtsas vara glad på SMS och på andra sätt, där människor försöker kommunicera med mig.
Sätter på en komedi på Tv:n och ser på den, men gråter ändå. Jag gråter åt ingenting. Varför gråter jag?
Lyssnar på Broder Daniel (there is no time for us. Oh, the world won't understand, it's left no time for us), och jag målar ett stort BD-märke på min handled. Jag ler lite och känner mig fånig. Jag känner hur fler tårar vill tränga fram, men jag ler ändå.
Jag vet jag vill just nu, men jag kan inte. Jag vet vad jag ska göra just nu, men jag tänker inte.

Jaha, ja... Klockan är tjugo i fyra på morgonen. Jag har inget bättre för mig så jag tog och svarade på alla frågorna:

Är du oskuld? - Ja, det är jag.
Har du någon gång skadat dig själv? - Det har hänt att jag gjort det. Men det var lång tid sen sist, och jag känner inget behov av att göra så mot mig själv längre.
Vad använder du för kamera? - Sony cybershot F828!
Vilken är din orginalhårfärg? - Jag är blond, och har alltid varit blond.
Har du någonsin sagt att din vän har fint hår fast du egentligen tycker att det är asa fult? - Haha, jag försöker i alla fall vara så ärlig som möjligt när någon frågar något sådant.
Har du någonsin skjutit någon? - Nej! ..jag brukar däremot peta på folk med en kniv. HEHE
Älskar du blommor? - Nej, jag älskar inte blommor.
Gillar du djur? - Djur är trevliga!
Vad tycker du om den senaste säsongen av "Hannah Montana"? - HAHA, Lovisa... Jag är för liten för att kolla på "Hannah Montana".
Vad gör du just nu? (När du svarar på denna fråga) - Jag ligger i min säng, svarar på alla frågor och lyssnar på Iron Maiden!
Har du hemlig snopp? - Såklart att jag har :D
SKA VI TRÄFFAS SNART ELLER?!?!?!? - JA, MARTINA, det ska vi!
Äta en banan eller ett äpple? - Äpple, oh yeah.
Hur kommer det sig att du kan vara så fin fast du är så ung? - Hm, jag vet inte vad jag ska skriva, haha. Tack för du tycker så!
Kommer du ihåg någonting roligt från när du var liten? (du och jag) - Ja, massor! T ex när vi brukade klättra i träden i din trädgård, eller när vi badade i en uppblåsbar pool. Och vi får inte glömma när du, jag och Julia tillverkade våran hemgjorda hallonsylt!
Hur ofta brukar du ta kort? - När jag har tid, helt enkelt.
Använder du Photoshop när du redigerar dina bilder? - Nej, jag tycker photoshop är svårt. Men jag skulle vilja lära mig använda det.
Vill du träffas snart? - Ja, gärna Erica!
Skulle du helst offra en katt och få en banan kaka, eller föda en katt och få ett bananskal...? - Inget av det, helst!
Får jag chans på dig...? Du må vara ful, men jag älskar dig. - Näedu, Linus. Där går gränsen!
Gillar du fåglar? (tänkte du har det i bakgrunden) - Nja, alltså fåglar i sig är väl som vilket djur som helst. Men jag tycker de blir fina på bild, och sen är det lite för att jag är besatt av Billy Talent.
Går du i någon sport? - Nej, fy! Jag hatar sport.
Gillar du suddiga bilder? (på lampor) - Märks inte det? Haha, det är ett fint motiv!
Vad har du för dator? - MacBook!
Gillar du mig? (som en liten vän) - Ja, Emily.
VILKEN ÄR DIN FAVORIT KENT LÅT?!?!? och varför? - JOBBIG FRÅGA! 400 slag, Columbus, På drift, Socker, Den döda vinkeln, Sundance kid och Välgärningar och Illdåd har varit mina favorit låtar med Kent sen jag började lyssna på dem. Sedan har jag haft perioder då jag lyssnat mindre på dem och mer på andra. JUST NU är nog Nålens öga, 10 minuter (för mig själv) eller Romeo återvänder ensam min favorit med Kent. Och varför..? Hm, bra text. Känner att det passar in i hur mitt liv ser ut. Och så självklart för att låten har en bra melodi osv.
Håkan eller kent? - Ännu en svår fråga... Jag antar att det beror på vilket humör jag är på. Men om jag måste välja så blir det nog Kent, trots allt.
TRÄFFAS SNART?!?!?! - Jo tack, Linnea. LÅTER BRA!
Jag vet att du gillar många band och så, men vilket är FAVORIT? som du lyssnar på mest? - Det är helt omöjligt att bara skriva ner ett band. SÅ.. Kent, Muse, Bring me the horizon, Sex pistols, Håkan Hellström och Billy Talent ligger nog högst upp bland väldigt många andra band och artister.
Vilken årstid gillar du bäst, och varför? - HÖST, eller sen sommar. Då det inte är för varmt, eller ljust ute.
Har du någonsin undvikit en person p.g.a. hur den ser ut? - Nej! Varför skulle jag göra det?
Har du bra betyg/omdöme i skolan? - Det varierar. Dåliga omdömen har jag inte, men det skulle kunna bli bättre.
Är du riktigt arg på någon? - Nu? Nej.
Vad gör dig riktigt glad? - Bra musik, att få fina sms sent på kvällen så man bara ler och känner att man inte kan somna, att umgås med mina vänner, att umgås med någon jag har känslor för, långa kvällspromenader på sommaren och hösten, konserter, mysiga filmkvällar, FILTAR och liknande!
Har du någon förebild? (och vem, i så fall) - Mina största förbilder är nog min syster, Lovisa och Håkan Hellström!
Vilka bloggar läser du? - Jag är rätt dålig på att läsa bloggar. Men jag läser mina vänners och ibland några de länkar till.
Gillar du energidryck? - JA, jävla åldersgräns.
Favoritplagg bland alla dina kläder? - HM.. måste nog vara min bmth t-shirt!
Vad använder du för smink? - Det varierar också, öh.. Men jag använder nästan alltid en svart kajal från loreal, Masterpiece max mascara och ett vitt puder, som inte ser speciellt vitt ut..
Favorit affär? - Weekday eller shock kanske?
Hur många bloggläsare har du? - VARIERAR, men oftast runt 25-35 stycken.
Vart finner du inspiration till dina bilder? - Jag kan finna inspiration lite var stans. Kanske från en film, något jag sett ur en tiding eller vart som helst! Men jag hoppar nog mest runt ute på gatorna och hoppas på en bra bilder, hihi!
Vad har du för mobiltelefon? - Sony ericsson w715
Vilken är den finaste känslan som finns? - Stolthet, kärlek och glädje!
Varför har du raderat vissa frågor? - Jag tog bort någon fråga för jag blev irriterad och ledsen när jag läste den. Men eftersom det var jag som bad om frågor så ska jag svara på den i alla fall.
Vad tycker du om att Ruben egentligen bara är snäll mot dig, och gillar dig egentligen inte? - Jag litar inte riktigt på vad en anonym kommentar säger, utan jag litar mer på vad jag hör från andra håll.
Hur många har du varit kär i? - tre stycken.
Hur många seriösa förhållanden har du haft? - Jag vet inte riktigt om det jag var med i somras räknas som ett förhållande, så ett och ett halvt svarar jag på det.
Det verkar ju typ ha varit nåt på g mellan dig och 'en person' jättelänge, varför... händer det inget mer, om du fattar vad jag menar? - Det är väl bäst att man har en stadig grund, innan man kan hoppa vidare till nästa "steg". Var sak tar sin tid!
Gillar du någon just nu på mer än vän nivå? - Ja, det gör jag.
Är det Ruben du håller på med just nu? - Så är det kanske, eller så är det inte så? Är du jätte nyfiken så får du väl komma fram till mig och fråga. Jag tycker om att hålla personen jag gillar anonym här än så länge, jag vill inte skapa konstiga konsekvenser. Så på den frågan svarar jag Kanske, kanske inte.
Vad hände mellan dig och Stoffe? - Jadu, jag vet inte riktigt vad som hände. Det blev bara konstigt av alltihop, vi slutade prata och känslorna försvann.

Jag kände liksom att det var dags att skriva någonting här nu..
Nu har jag tillbringat lång tid till att städa ur mitt katastrofalt stökiga rum. Jag prydde också väggen över min säng med konsert-biljetter, några bilder på Timo Räisänen och gamla pärlplattor jag tillverkade 2009! ..och en halvful träbit med BD loggan på, hehe. Men fint blir det!


Jag sitter och läser igenom alla frågor jag fått under de senaste dagarna också. Några var så onödiga att jag raderade dem. Det är ju lite tråkigt att hälften är Anonyma och inte vågar stå för vad de skriver, så att säga... Och falska påståenden? Om någon annan dessutom? Är det verkligen värt att lägga ner tid på sådant? Äsch.

Hm, jag går rakt på sak: Jag tänkte vara lite mainstream och har en så kallad "Frågestund" här!
Detta kan få hållas i en vecka ungefär, och jag ska försöka ge vettiga och bra svar. Om jag ens får några frågor? Det är ju ingen idé om typ två personer kommenterar.
Så, make my day! ..och fråga massvis av trevliga frågor. Hehe.

Internet bestämde sig tydligen för att dö i natt. Så inlägget jag skrev hann jag aldrig publicera.

00.45:
Jag vet inte längre vad jag orkar med.
Mitt humör var märkligt igår kväll. Det kändes som mina humörsvängningar "svängde" som en jävla berg-och-dalbana.
Jag fick ett obehagligt besök av ensamheten och känslan att bli lämnad av min bästavän. Pga en ska jag läste. Det var rätt patetiskt, egenligen. Dumt och onödigt, och jävligt korkat.
Några timmar senare låg jag i min säng med världens största leende på läpparna. Jag var hur glad som helst. Och jag kände hur tusen fjärliar i magen kittlade när jag skickade iväg och fick fina SMS av en person jag tycker om, som ibland säger att han tycker om mig med.

Det är lustigt hur man kan gå från att le för sig själv, vara glad och känna hur livet leker iväg, till att se världen i grått och gråta tills det känns som man ska kräkas.
Och ändå är det ingenting märkvärdigt som hänt.
Det är bara känslan av ensamhet och tron att bli lämnad som dyker upp i huvudet.

För jag skulle inte klara mig ensam. Tar någon dig ifrån mig kommer jag gå isär.

Today I walked down our old street, past the diner where we'd meet.
Now I dine alone in our old seats.
The cold wind blows right through my bones and I feel like I'm getting old, but I wish I was getting old with you.
I held your hand while we took shelter from the rain. She laughed as we picked out our children's names.

White sparrows fell from heaven and carried her away.
Black arrows cut the strings of my heart, I kneel and pray.

Her clothes hang in the closet still. The phone sits on the windowsill, and every time it rings it gives me chills.
My heart just stopped when I was told. Doctor, doctor, on the phone, said my love was never coming home.
I hold your casket gently walking to the grave. Dark clouds eclipse the sun won't shine again.

White sparrows fell from heaven and carried her away
Black arrows cut the strings of my heart, I kneel and pray.
They gave her one more day, to say the words I couldn't say.
I'm crying in pain, crying in pain.

And I'm not looking for answers. No, I'm not looking for answers.
But dear God, why did you choose her?

White sparrows fell from heaven and carried her away.
Black arrows cut the strings of my heart, I kneel and pray.
They gave her one more day, to say the words I couldn't say.
I'm crying in pain (crying in pain) Crying in pain. Our love will remain.
I'm crying in pain.

Nu har jag beställt kläder.
Så snart äger jag en efterlängtad Muse t-shirt.
Jag beställde även ett par svarta jeans, stjärnmönstrade strumpyxor, en Bring Me The Horizon t-shirt, 30 stycken nitar och ett par svart-och-rödrutiga knästrumpor. Så jag känner mig väldigt glad och nöjd!

Går snart ut för att träffa Linnea, vilket ska bli trevligt. Jag har inte sett henne sen vi slutade skolan för några veckor sedan.
Idag fyller jag alltså år. Och jag känner själv ingen som helst märkvädrighet, haha. Jag har blivit gratulerad alldeles för många gånger på facebook och via SMS av vänner, och av människor jag inte ens känner.

Det är i alla fall en fin och solig morgon och jag tror att det kommer att bli en trevlig dag!

Come on skinny love just last the year. Pour a little salt we were never here.
(My, my, my, my, my, my, my, my)
Staring at the sink of blood and crushed veneer.

I tell my love to wreck it all, cut out all the ropes and let me fall.
(My, my, my, my, my, my, my, my)
Right in the moment this order's tall.

I told you to be patient
I told you to be fine
I told you to be balanced
I told you to be kind
In the morning I'll be with you, but it will be a different "kind".
I'll be holding all the tickets and you'll be owning all the fines.

Come on skinny love what happened here? Suckle on the hope in lite brassiere.
(My, my, my, my, my, my, my, my)
Sullen load is full; so slow on the split

I told you to be patient
I told you to be fine
I told you to be balanced
I told you to be kind
Now all your love is wasted? Then who the hell was I?
Now I'm breaking at the britches and at the end of all your lines.

Who will love you?
Who will fight?
Who will fall far behind?

(jag fyller förövrigt fjorton år imorgon)

Jag känner mig trött, fast ändå inte. Klockan är lite över sex på morgonen. Det är som att kroppen inte vill sova.

Jag känner mig lite bortglömd, på ett fånigt sätt. Jag blir den du aldrig ser.

Få bilder från gårdagen.
(Lånade av Linus Edenholm! ..muskelknutten här under.)

Igår 23:59
Jag stod tillsammans med Lovisa och Linus ute på Lovisas kalla altan, kanske redo för ett nytt år. Med 'Jag vet inte vem jag är, men jag vet att jag är din' spelandes ur mobilhögtalarna, höll vi om varndra.
Jag fick leveransraporten från ett skrämmande, men sant SMS jag skickat till en person.
Och jag var glad.
Vi småskrek när vi räknade ner från fyrtioåtta till noll och vi såg på alla raketer i skyn. De försökte fotografera dess explotioner med färger och glitter, medan jag stod och såg på. Jag såg på dem.
Och jag var lycklig över att ha dem där.
Vi kramades länge. Jag sa att jag älskade dem och de sa att de älskade mig också.