Usually when things has gone this far, people tend to disappear. No one will surprise me unless you do:

11.05.03:
Blir arg på själv när jag upptäcker att jag talar om det förflutna med min framtid. Har jag fastnat där? Nej, så kan det inte vara. Inte alls. Orkar förövrigt inte med mig själv eller världen över huvud taget.



11.05.04:
Ful, äcklig, otillräcklig. Men jag är rätt glad ändå.
Imorgon har jag och Ruben varit tillsammans i en vecka. Jag är ganska gullig som nämner det, men jag är ganska jävla töntig också. För vem fan bryr sig, egentligen? Han är min och jag är hans punkt.

Kommentarer

Lämna en kommentar:

Namn:
Ska jag minnas dig?

Epostadress: (ingen annan än jag kan se den)

Din bloggadress:

Make my day, skriv din kommentar här:

Trackback
RSS 2.0