Universum är ett monster, men det har sparat dig och mig. Och jag skulle göra vad som helst för att få ditt liv att verka bättre:
Igår 14.00 - 14.30:
Jag och Linus väntade ensamt kvar i skolan efter vi slutat. Vi lyssnade på Sömnen och Vy från ett luftslott, och vi stod lutade mot varandras röda skolskåp. En halvtimme senare slutade också Emily, som Linus väntade på. De gick hem till Linus medan jag stod kvar och väntade lite till.
14.30 - 16.00:
Efter tio minuter slutade världens finaste. Vi gick mot stan och tog sällskap med en av hans vänner en bit, de hade roliga konversationer som fick mig att skratta. Hans vän gick sedan åt det motsatta hållet, så vi skilldes åt.
Vi fortsatte vår gång, och gick till konsum.
Efter beslutsångetattacker och tokigheter med bankomatkortet kom vi tillslut därifrån. Han slog sig ned på en bänk och jag satte mig bredvid. Jag väntade på att Emily och Linus skulle komma och möta upp mig i en timme ungefär. Och han väntade med mid hela den tiden. Båda frös, han la sin arm om mig och jag kysste hans kind. Några bekanskaper till oss dök upp, konverserade en stund och försvann sedan igen.
Även fast jag skakade av köld kände jag mig omänskligt varm då han tryckte mig närmare sig, då vi kysste varann, då han sa att han tyckte om mig.
Jag skriver väldigt luddigt och koncentrerat, jag vet inte hur allt ska komma ut rätt. Jag är känner mig bara så glad. Och kär.
16.00 - 18.30:
När Emily och Linus kom kramade vi om varandra, sa hejdå och skilldes åt.
Jag tog ut pengar till en biobiljett, skulle nämligen se en ny barnfilm vid namn Trassel, haha, och sedan letade jag och mitt nya sällskap upp en plats att värma oss på. Halv fem gick vi till medborgarhuset, och in i biosalongen. Jag kunde inte hålla mig för gråt, och skämdes lite över alla sjuåringar som började skratta då det var som sorgligast. När filmen var slut väntade jag och Emily på skjuts hem och Linus gick någon annanstans. Vi mötte Lovisa, Vendela, Erica och Elin, jag pratade lite med Lovisa. Sedan kom vår skjuts och jag åkte hem.
Idag klockan fem åker jag hem till Oskar, tillsammans med ett par härliga människor. Jag sover nog kvar där.
Kommentarer
Trackback